Koncept, som erbjuder ett nytt förslag
På en homogeniserad konsumentmarknad sinar vallgraven som bildas av funktionalitet och pris gradvis ut, medan traditionella marknadsföringstaktiker för egenreklam i allt högre grad misslyckas med att fånga användarnas uppmärksamhet.
Mot denna bakgrund flyttar många varumärken sitt fokus mot okänd mark: att förutsäga och vägleda framtida trender.
Konceptuella skapelser överskrider konventionella ramverk och uttrycker idéer genom nya och distinkta former.
Från futuristiska konceptcyklar till smartphones med utbytbara kameralinser och bärbara datorer med vertikalt roterande skärmar, utmanar dessa konceptuella produkter befintliga normer och erbjuder unika perspektiv på framtidens design.
Konceptmarknadsföring går utöver själva produkten; den säljer inte direkt varor, utan presenterar snarare en hypotes om framtiden.
När ett koncept introduceras kommer det ut på marknaden i produktform, vilket därefter bekräftar att en sådan efterfrågan finns. Det får sedan bredare konsumentkonsensus och utvecklas slutligen till en ny konsumentkategori och en ny konkurrensarena.
Den ständigt törstande konsumentmarknaden belönar pionjärer som vågar vara först. När varumärken introducerar nya koncept föreslår de nya livsstilar, vilket skapar nya vägar genom hård konkurrens och nya tillväxtmöjligheter.
Kampen om sinnet
Det finns en rad i 'Tongue Tips of China' som säger att en enda smak är svår att presentera på egen hand, och att det bästa sättet för de fem smakerna att existera är att vara harmoniserade och balanserade.
På marknaden är så kallat hållbart mode, teknisk tillgänglighet, metaversumsocialisering och digital nomadism i huvudsak påhittade begrepp.
Konceptmarknadsföring handlar i grunden om en kamp om att dela sin kunskap, att så frön i konsumenternas medvetande genom att introducera nya, banbrytande och övertygande idéer.
När ett varumärke är pionjärer med ett sådant koncept blir det naturligtvis kategorins ”första aktör”, vilket stärker dess exklusivitet och auktoritet.
Denna auktoritet kan sedan ge näring åt varumärkesimagen: koncepttelefoner förstärker ofta intrycket av att vara en innovationspionjär; konceptbilar ger bilmärken en känsla av teknisk sofistikering och framåttänkande; konceptbutiker ger detaljhandelsvarumärken en distinkt livsstilsetos.
Handelns och trendernas utveckling är sällan linjär eller förutsägbar; den kräver kontinuerlig experimentering, och konceptmarknadsföring har i sig en experimentell natur.
Konceptmarknadsföring fungerar som en billig testplats där den föreslår hypoteser om livsstilar eller konsumtionsscenarier. Genom praktisk implementering validerar den dessa hypoteser för att förfina marknadsstrategier.
Konceptprodukter har en inneboende viralitet, vilket lättare lockar medieuppmärksamhet och väcker en bred diskussion på sociala plattformar.
Jämfört med det vardagliga ger de användarna fängslande konversationsstartare och lyfter konceptet bortom enbart en produkt till att bli dynamiskt, levande innehåll som cirkulerar via sociala medier.
En briljant idé
Konceptet är inte synonymt med vilda fantasiflykter; dess kärna ligger i målmedveten utforskning.
Innan man skapar ett koncept måste man först ställa en fråga. Ett koncept uppstår genom att utforska och besvara just denna fråga.
Utgångspunkten för konceptmarknadsföring är inte bara att fundera över "vad användarna behöver nu", utan snarare att i ett bredare perspektiv beakta "vad de kan behöva i framtiden".
Ursprungligen, när alla mobiltillverkare konkurrerade om tangentbordsmaterial, ställde Steve Jobs frågan: varför måste telefoner ha fysiska tangentbord? Denna granskande undersökning drev fram övergången från fysiska knappar till pekskärmar i smartphones.
Koncept kan skilja sig åt i oändlighet; en enda idé eller ett enda perspektiv kan fungera som stödpunkt för konceptmarknadsföring. Dessa framåtblickande spekulationer, som går bortom etablerade normer, erbjuder företag mer upplysande perspektiv.
Konceptskapande behöver inte involvera helt nya element; det kan också innebära att omtolka konventionella, vardagliga saker genom nya konceptuella kombinationer.
Starbucks koncept "tredje plats" uppstod ur observationer av ett urbant fenomen: bristen på utrymmen bortom hemmet och kontoret som tillgodoser både socialt umgänge och ensam reflektion.
Därför designade Starbucks sina restauranger som gemensamhetsutrymmen med trämöbler, varm belysning och kaffedoft, vilket förvandlade kaffekonsumtionen till en flykt från vardagens buller.
Varken kaffe eller gemensamma utrymmen var nya koncept, men denna nyckfulla idé vävde in dem i en ny berättelse och omformade logiken bakom kaffekonsumtion.
I kommersiella sammanhang måste konceptmarknadsföring utgå från varumärkescentrerat tänkande och utmana föråldrade föreställningar för att skapa samtida berättelser som resonerar med dagens publik.